31/3

Världen är ett väldigt skal

Med ett hjärta, blekt av hunger

Rymden är tyst och tom och sval

Inga stjärnor sjunger

Min själ är dödligt sjuk av törst

Min dödseld har du tänt

Du lovar mig att jag var först

Med att dricka ditt sakrament

Jag har böjt mig ner under jordens djup

Ditt hår är i min famn

Du tittar på ditt virvelstup

Och glömmer den andra flickans namn

Rusig och vacklande lever jag

Inget liv är i mig besparat

Jag ska dö på din tröskel, blek och svag

I dig ser jag livet förklarat